Av någon anledning har jag mycket svårt att få saker gjort med mitt skrivande just nu. Det kan bero på att jag korrläser en bok åt den här tjejen, att jag kommit igång med att läsa böcker igen eller att det helt enkelt är sommar. Sommaren är ingen bra tid för min kreativitet. För det första smälter min hjärna vid temperaturer över tjugofem grader, för det andra finns alldeles för mycket annat som lockar mig bort från funderandet och skapandet.
Min lösning på sådana problem är enkelt, och stavas drapa.
En drapa är en kortnovell på etthundra ord, ofta med motiv från genren fantastik. Namnet är ursprungligen en form av fornnordisk skaldedikt och typen av text är ypperlig för att fånga idéer som susar förbi i sommarvindarna (eller andra gånger när man saknar tid och ork).
Sedan jag skrev min första drapa har de blivit ett återkommande tema i mitt skrivande. Dels går de hyfsat snabbt att skriva, men de motionerar också hjärnan ganska duktigt då ordmängden är så exakt bestämd. En stor fördel för mitt sätt att tänka och vara är också att de blir mycket direkt avslutade när de hundra orden är förbrukade och fångade på bästa sätt.
Det rör sig alltså om en hel berättelse i en liten förpackning.
Jag har rentav börjat se drapor som det ultimata sättet att skriva för webben. Den begränsade längden gör dem högst smidiga att läsa framför en skärm och den slagkraft en riktigt bra drapa har gör dem på intet sätt till mindre berättelser än långa följetonger.
Planen är att några stycken ska dyka upp här framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar