Silverarv

Den här lilla vita blomman är en av mina absoluta favoriter. Silverarv heter den, och jag blev så glad när jag hittade en som poserade så här snällt.

Faktum är att jag älskar den så mycket att jag byggt en hel saga, och en plats kallad Silverarvens hus, runt den. Än så länge finns den bara halvvägs avslutad, för hand i en skrivbok med tygklädda bruna pärmar.

Jag tar fram den ibland. Läser, ler. För det är en kärlekssaga, som började för hemskt länge sedan när jag var mer än en smula förtjust i Boromir och ville vara hans fästmö i Helandets hus i Minas Tirith. Så ja, jag erkänner: jag har försökt skriva fanfiction.

Men det gick inget vidare eftersom mina egna idéer tog över och vred sagan åt ett helt annat håll. Det var nämligen här landet Idenor för första gången öppnade sig för mig, med sin sorg och sitt gränslösa mod.

Byn Idenor ligger för övrigt i utanför Hudiksvall, om ni tycker namnet klingar bekant. Det är en mycket viktig plats i min egen saga, mitt liv, för det var någonstans nära där som jag lärde mig hur högst verklig bitterljuv kärlek känns.

Och om en litet doftstråk av Tolkiens Midgård skulle finnas kvar i de tysta salarna i Silverarvens hus så är det inget jag skäms över.